Jag har blivit pappa
Det är Göran Andersson som genom ett inlägg på SN:s hemsida har varit vänlig nog att upplysa mig om ovanstående fakta. Någon rad ovanför blev jag anklagad för att inte ha tillräckligt på fötterna...
För upplysnings skull, Göran hade rätt om en sak...
Jag är särbo. Punkt.
Var det rellevant i ämnet?
För upplysnings skull, hoppas du läser detta Göran:
Jag har inga barn
Jag har precis straxt över 6 mil enkel väg till jobbet.
Min lön är idag 25540kr/månad plus lite övertidsersättning ibland
Något annat du vill veta?
Anders Borg har febertopp
För en gångs skull är vi överens. Det får vara slut med dessa galna skattesänkningar på bekostnad av sjuka, arbetslösa och svaga.
Tyvärr brukar feber botas snabbt med en Alvedon så det är lika bra att fortsätta kämpa för ett regeringsbyte till valet.
En otrygg mörkblå politik
Bo Jender (M) gör i SN den 10 februari ett tappert försök att få till någon form av anklagelser mot Socialdemokraterna i Oxelösund efter min insändare ett par dagar tidigare. Min skrivning hade egentligen ingenting med budgetprocess 2010 att göra utan var en historiskt inriktad förklaring av hur prognoserna ändras och därmed också förutsättningarna i budgetarbetet. Det är vad som egentligen har diskuterats under 2009, vilket de flesta också verkar ha förstått. Bo Jenders uttalanden ställer mig dock mer frågande.
Jag anklagas för att jämföra äpplen och päron. Bo Jender hävdar att man ska se till 2010 och inget annat. Så kan jag i min vildaste fantasi inte se på saken. I min värld planeras ekonomin under den period som prognoser finns, vilket då var till 2011, även om budgeten fastslås för ett år i taget.
Att ta dagen som den kommer och inte använda sig av de möjligheter som finns att planera ekonomin låter som en väldigt otrygg och instabil mörkblå politik. Men det låter samtidigt som att det stämmer väl överens med Oxelösundsalliansens budgetförslag som bygger hela grunden på antagna besparingsmöjligheter istället för att beakta de faktiska omständigheterna.
Hushållsnära tjänster blev pigavdrag
SCB har nu publicerat statistiken över det som Alliansen så fint vill kalla ”hushållsnära tjänster”. Statistiken är inte på något sätt överraskande men visar tydligt på hur Alliansens fördelningspolitik ser ut. Man uttalade att pigavdraget, förlåt… Man uttalade att ”hushållsnära tjänster” skulle ge vanliga arbetande småbarnsföräldrar mer tid för sina barn när de kan köpa billiga tjänster. Hur blev då resultatet? Vilka gjorde avdrag värda närmare en halv miljard kronor?
Bara 6 promille av den halva av befolkningen som tjänar minst gjorde avdrag. Bland de fem procent av befolkningen som tjänar mest, hade hela 7% pigavdrag.
I rika Danderyd gjorde 6,6% av befolkningen pigavdrag. I Filipstad, Storuman och Åsele hade endast en promille pigavdrag.
För Södermanlands del visar den kommun med förhållandevis högsta inkomsterna, Trosa kommun, avdrag hos 1,66% av befolkningen medans arbetarekommunen Oxelösund visar upp 0,47% på motsvarande siffra.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Det är knappast den genomsnittliga barnfamiljen som fått mindre att göra i Svenssonhemmet. Sammantaget har pigavdraget fått exakt samma genomslagskraft som den övriga politiken som Alliansen för. Vi talar om en reform som kostar närmare en halv miljard. Denna halva miljard går nästan oavkortat till höginkomsttagare.
Kostnaden för hushållsnära tjänster ligger från 300kr/timme och uppåt. Efter skattereduktion blir det runt 150kr/timme vilket trots alla jobbskatteavdrag innebär att man själv behöver tjäna runt 200kr/timme för att det ska löna sig. Har man inte 35 000kr i månadslön, tjänar man på att ta en dag ledigt utan lön och städa efter sig själv.
Låginkomsttagare har helt enkelt inte råd att betala någon för att städa. Men det är låginkomsttagaren som städar den rikes skit, på egen bekostnad skulle man kunna säga. Den halva miljarden i skattereduktion som skulle kunnat användas till vettigare saker går med få undantag direkt ner i fickorna bland Danderyds miljonärer.
Hjälpen som försvann
Hur blev det då med detta program för "nyfriska"?
Kommunalarbetaren skriver om en kvinna som utförsäkrades vid årsskiftet. Hon har en månad senare precis varit på den andra träffen med handläggaren på Arbetsförmedlingen. Det har alltså gått en hel månad av de tre som programmet ska pågå och kvinnan har träffat arbetsförmedlaren endast två (!!!) gånger. Till detta andra besök hade kvinnan med sig en prydlig sammanställning över arbeten hon kunde tänka sig och sådant hon tror sig kunna klara av. Bra jobbat! (på egen hand)
Tyvärr så hade inte arbetsförmedlaren planerat att tala om framtiden med kvinnan. Det andra mötet var till för att diskutera vad kvinnan tidigare gjort och hur hennes situation är... Återigen, vi talar här om att en tredjedel av programmet har gått.
Kvinnan beskriver att hon känner sig bortslängd.
Jag förstår henne...
Fiasko, finns det någon som kan hitta ett bättre ord för Alliansens i ord så varma omhändertagande om de svagaste i vårt samhälle?
Ungdomar hotade
Ovanstående är ett citat från Södermanlands nyheter där en Centerpartist, Axel Wevel, skriver en insändare. Centerpartiet vill ha en flexiblare arbetsrätt, skrotade turordningsregler och menar att en snabb åtgärd för ungdomen skulle göra det svårare att hitta ett jobb.
Det står helt klart genom Centerpartiets önskemål att de är beredda att utsätta våra ungdomar för mycket lidande. Varför ska ungdomar behöva utstå sänkta ingångslöner och osäkra arbetsförhållanden? Ska inte ungdomar ha rätt till skäliga lönevillkor som alla andra? Ska inte ungdomar ha rätt till anställnignsformer som ger dem en växande trygghet och inkomster som ger dem möjlighet att skaffa sig en egen lägenhet och försörja sig på sin egen lön? Hur var det där med att det ska löna sig att arbeta? Genom låga ungdomslöner och otrygga arbetsvillkor skapas en andra klass som inte får en lägenhet och inte heller har råd till det.
Socialdemokraternas politik med tidiga åtgärder minskar definitivt inte chanserna till arbete. En åtgärd kan mycket väl vara att ge den unge stöd i sitt jobbsökeri, CV osv och behöver inte vara en lekstuga. En åtgärd kan också ge den unge meriter och kunskaper. Dessutom kan det aldrig vara fel att ge utbildning till en ungdom som varit arbetslös i ett år. Det är ett faktum att många av de som är arbetslösa under så lång tid har en förhållandevis låg utbildningsnivå. Att säga att insatser skulle försvåra för ungdomar att hitta jobb är rent vansinne.
Dessutom skulle skrotade turordningsregler innebära att de som inte går för fullt 150% av tiden får sluta först. Det skulle ge arbetsgivaren en fri marknad och göra livet än mer otryggt för den som är sjuk eller kanske tänker sig skaffa barn mm. Vi skulle få en grupp med 55+ personer som får sluta sina arbeten.
Jag menar inte på något sätt att livet är slut vid 55.
Men vem hittar ett nytt jobb lättast?
Lågutbildad Kvinna 55+ med ett par sjukskrivningar i bagaget eller en 22 åring med livet framför sig? Vem skulle du välja att anställa? Vem skulle du säga upp först vid arbetsbrist?
Nättester
Svaret blev faktiskt skrämmande rätt:
Du är en kontorsakademiker
Redan på måndagen börjar du planera för helgen. Du lider av musarm och yogar för att hitta inre lugn. Men vem är du att klaga - det finns dem som har det värre här i världen, därför är du månadsgivare i Unicef. På jobbet gör du så gott du kan. Du håller i ordning på papperen i kopiatorn och vet när alla på kontoret fyller år.
